De där små detaljerna..
Jag tittade precis på Before Sunrise och Before Sunset. Underbara filmer.
Kände igen mig ganska mycket i just det här från Before Sunset:
" Jag känner mig jämt onormal, bara för att jag inte kunnat gå vidare bara sådär.
Folk har affärer eller till och med riktiga förhållanden sen gör de slut och glömmer bort. De går vidare som om de bara bytt frukostflingor.
Jag har aldrig kunnat glömma någon som jag varit tillsammans med för att varenda en har haft sina egenheter.
Man kan inte ersätta någon. Är det borta så är det.
Varje förhållande som tar slut skadar mig. Jag återhämtar mig aldrig. Det är därför jag är försiktig med att starta upp något nytt för det gör för ont.
Till och med att få ett ligg, jag gör inte sånt för jag skulle sakna de mest vardagliga sakerna. Jag är som besatt av detaljer.
Jag kanske är tokig,
men när jag var liten sa alltid mamma att jag var sen till skolan. En dag följde hon efter mig för att ta reda på varför.
Jag stod och tittade på kastanjer som föll, och rullade på trottoaren
eller myror som passerade, eller skuggan av ett löv på en trädstam.
Småsaker.
Det är nog samma sak med människor..
Jag ser små detaljer, som är så speciella som rör mig, och som jag saknar och alltid kommer sakna.
Man kan inte ersätta någon, alla har sådana vackra detaljer. "
Kände igen mig ganska mycket i just det här från Before Sunset:
" Jag känner mig jämt onormal, bara för att jag inte kunnat gå vidare bara sådär.
Folk har affärer eller till och med riktiga förhållanden sen gör de slut och glömmer bort. De går vidare som om de bara bytt frukostflingor.
Jag har aldrig kunnat glömma någon som jag varit tillsammans med för att varenda en har haft sina egenheter.
Man kan inte ersätta någon. Är det borta så är det.
Varje förhållande som tar slut skadar mig. Jag återhämtar mig aldrig. Det är därför jag är försiktig med att starta upp något nytt för det gör för ont.
Till och med att få ett ligg, jag gör inte sånt för jag skulle sakna de mest vardagliga sakerna. Jag är som besatt av detaljer.
Jag kanske är tokig,
men när jag var liten sa alltid mamma att jag var sen till skolan. En dag följde hon efter mig för att ta reda på varför.
Jag stod och tittade på kastanjer som föll, och rullade på trottoaren
eller myror som passerade, eller skuggan av ett löv på en trädstam.
Småsaker.
Det är nog samma sak med människor..
Jag ser små detaljer, som är så speciella som rör mig, och som jag saknar och alltid kommer sakna.
Man kan inte ersätta någon, alla har sådana vackra detaljer. "
Kommentera! :D
Postat av: terese
Najsig blogg =)
Postat av: Anna
ja, jag får hålla med, trevlig en :)
Postat av: Anonym
uppdatera för f*n!
Postat av: Corri
åh fy. vad fint. jag har samma egenskap som dig, jag glömmer inte människor heller som har betytt mycket för mig en gång. precis som man inte glömmer denna sommaren:')
Trackback
